it's friggin' cold outside!
Men vi äter plättar för att värma oss och ser på Thicker Than Water. mums.
Ritar en bild åt riikka från mitt f.d fotbollslag. Har grym presure på att det blir bra, det är dessutom
tränarens dotter. vouh. Lagar in den sedan när den är klar. KRAM
you have to speak to me some other way
Myser i mitt rum med varma filtar, fina böcker, bra musik, grönt te och
undviker på alla sätt att titta på mina fysikpapper. Vill ni göra mig
glad så kan ni köpa lite hummus åt mig, det skulle sitta fint.
lady
Jag älskar kvinnorna från antiken, de har så fina former!
shady lady
Blev inspirerad av Lumturi. Kände att jag ville rita.
Var förstås rädd att inget skulle bli som jag ville och jag
skulle ge upp. Men fan så roligt det var! Hade helt glömt bort
hur avslappnande och bra det är att rita. Använde en o samma
penna som nu är helt trubbig. En "Artist Sketch pencil" i hårdhet B.
Nu skall jag se på dumma amerikanska mainstream serier 2h framåt.
KRAM
i have no idea
Inga idér! Hur kan ett huvud vara så här tomt. Jag skyller på finska prov.
läs så blir du klokare
in the world i'm building
Som sagt så är rummet inte alls färdigt. Jack Johnson tavlan skall högre upp. Mattan skall
sättas under fåtöljen och sängen. Tavlorna som är på golvet skall bort och hyllan ovanför
tavlorna skall flyttas. Så skall jag köpa åt mig själv ett underbart Indiska skåp som kommer
på sängens högra sida som bokhylla och nattugsbord. Vad tycker ni? Kram
vemod.
Igår sade jag Hejdå åt mitt lag. Jag kan inte ens beskriva mina känslor.
För jag vet inte riktigt vad jag kände. Jag vet bara att jag älskar mitt lag och
aldrig, aldrig kommer att glömma dem. Jag förstår inte heller varför jag känner
så starkt. Inte umgås vi på fritiden och inte talar jag annat än ytligheter med dem.
Kanske var det vetskapen att de tycker om mig, påriktigt. Eller för att de alltid
har varit så snälla mot mig, berömt mig, uppmuntrat och aldrig ens tittat irriterat
på mig. Jag har aldrig ens haft den känslan att någon av dem inte skulle
tycka om mig. Jag är bara så otroligt tacksam. Och jag blev så rörd när de
alla klämde in mig i en svettig, illaluktande men ooh så varm och vänskaplig
kram. När jag satte mig i bilden började jag gråta. De är alla bara så underbara
människor. Jag önskar dem lycka till och att laget inte läggs ner. Kram
if life gives you lemons, make some kind of fruity juice
If i were a painter I would paint my memories
see through the window and watch the shadows of the clouds
take a nap on a lazy sunday afternoon
I see the world right through a lookin'glass
be lucky you have each other
I see beautiness everywhere in anything all around me
and diamonds in the sky.
Jag försöker att inte kollapsa av stress. Kram
Skolfotografering?
+ en polaroid bild + kanske 500 andra bilder
Jag hade så roligt!
how come when we say we do, we don't?
Park Güell i Bareclona bokeh
Jag är ledsen att jag aldrig hade ork eller lust att avsluta mina planerade
inlägg om Barcelona resan. Jag kommer knappast att göra det under denhär
veckan. Om jag gör det på veckoslutet återstår att se. Om jag inte gör det
så kommer jag knappast någonsin att göra det.
Mitt veckoslut gick åt till att tala Feng Shui med mamma och rensa i mitt rum.
Så har jag sett Twillight och läst på "män som hatar kvinnor". Jag borde
egentligen börja på min finska uppsats. Jag hade faktiskt som tanke att göra
det efter att jag bloggat klart. Men så såg jag just andra lådor som borde städas.
Så.. antagligen kommer jag att ångra senast imorgon på finska timmen. Men
egentligen så fan heller att jag tänker slösa mitt korta veckoslut på att svära över
min dåliga finska! Just det. Nu när jag tänker på det så är det ju faktiskt helt dumt.
Om jag vill så hinner jag nog på veckan. Skönt att komma fram till sådana beslut.
Nu behöver jag inte känna mig skyldig. Nåja. Ha en bra fortsättning på er söndags
kväll. Kram
31.12 lite före fem
bcn: fortsättning på nyårsdag
Stannade vid tågstationen och skrattade åt de
fina röda rosetterna. För att komma in till tåg-
stationen hamnade man skanna sina väskor.
(sådär som före flyg) Så brist på säkerthet var
det ivf inte.
Vi gick ganska långt men det var det var det
definitivt värt! Det doftade helt vår. Blommor,
grönt, människor som var glada och njöt av
värmen. Stor var den också. Papegojor flög bland
palmerna och om man lyssnade noga hörde man
djurljud från zoon som var riktigt nära.
Så var vi framme vid mammuten
och fontänen!
Mamma köpte baguette åt mig o en hodare åt sig
själv. Vi satte oss på en bänk som var fastsatt i
ett dansgolv och tittade på folk. Brevid oss satt
ett hippiepar med sin nyfödda lilla bebis och
beundrade sitt lilla underverk.
bcn: nyårsdagen (mina bilder)
vi åt dyr frukost på hotellet. Vi gick längs de smala gatorna och var lyckliga.
Vädret var fint 15+ och sol. Staden var otroligt ren fastän det varit nyår. Det
tvättades och sopades. Ingen hade ännu vaknat så det var lugnt i hela bcn.
Vi kom till ett enormt torg. Man såg mest turister, men inte var de många heller.
Kvinnan spelade på något slags kantele-harppa instrument. Hon spelade Abba.
(definitivt inte den enda. Hela staden tycks ha någå abba obsession)
Katedralen var ganska fin också på insidan. Sången var riktigt stämingsfull.
Vi var nog bara riktigt snabbt där inne.
Katedralens inner/bakgård var väldigt mysig!
änder, appelsiner och levande ljus.
Många mindre torg gick vi igenom tills vi igenom kom ut till La Ramblan.
Vi gick längs den, studerade otroligt skickliga blyertstäckningar och kom
till sist ner till havet.
Där var det bara så underbart. Vi tog några bilder och satte oss sedan
ner på en bänk. Solen sken i ansiktet, vi fick varmt, drack lite cokis och
hörde måsarna skrika.
Sedan begav vi oss mot parken.
bcn: nyårsnatten (mammas bilder)
Vi lämnade väskorna i hotellet och begav oss ut på La Rambla. Ett 2km långt shopping stråk.
Det var människor överallt. Hade drickor, kameror och var på väldigt gott humör.
Vi hade gott om tid, ungefär 1 h 40min till nyår. Vi strövade längs små gator. Fascinerades av
gatukonsten som fanns på varje dörr. Lite droger och Cannabis hann vi också vittna.
Så började klockan då äntligen närma sig tolv. Alla skrek, visslade och hurrade. Jag o mamma
var väldigt nyfikna. Något spektakulärt skulle helt säkert hända.
men nej. Klockan slog tolv det skålades och sedan stack de från Catalunyan. Snopna och trötta
somnade vi sedan på hotell Mont blanc.
i'm back
Jag bara älskade min resa till Barcelona! ♥
